Hem

Jämförelse av dricksvatten - översiktlig livscykelanalys

Våren 2004 lät vi dåvarande SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik genomföra en livscykelanalys för att visa på skillnaderna i miljöpåverkan om konsumenter väljer vatten på flaska eller kranvatten. Sex olika märken av flaskvatten, transporterade från Skåne, Bergslagen, Frankrike och Tyskland har jämförts med Stockholms kranvatten.

Sammanfattning

Sudien visade att såväl energianvändning, utsläpp av växthusgaser, utsläpp av försurande gaser som bidraget till övergödning är mycket högre per liter, vid produktion och transport av buteljerat vatten än av kranvatten.

Störst miljöpåverkan från produktionen
Studien visar också att returflaskor är bättre än engångsflaskor, och av dem är PET bättre än glas. Miljöpåverkan är också större i de fall där flaskorna återvinns än när de rengörs (återanvänds). För samtliga flaskvatten är det produktionssteget som ger upphov till den största miljöpåverkan. Det omfattar produktion av material och förpackning, tappning av dryck, rengöring av förpackningar, kylning av dryck hos konsument, återvinning och avfallshantering. Jämförs produktionen mellan de PET-flaskor som återvinns (ÅPET), så är det Linné, med en mindre flaska som har störst miljöpåverkan i samtliga kategorier. Detta trots att svensk el använts, vilket ger lägre bidrag av de emissioner som studerats.

Tåg bästa transportslaget
När det gäller transport av flaskvatten, är tåg att föredra, eftersom det går åt mindre energi och utsläppen av koldioxid och kväveoxider är lägre. Transport med tåg som drivs med svensk el, ger minst utsläpp. Studien visar också att konsumentens eget val av transport från affären har mycket stor betydelse för hur stor miljöpåverkan blir, men oavsett hur transporten sker, så är det alltid högre miljöpåverkan än om man tar vatten ur kranen. Generellt kan man säga att ju längre bort det buteljerade vattnet kommer ifrån, desto större blir miljöpåverkan.

 

Ladda ner rapporten som pdf.

Kontakt: 
Anna Lilja, ansvarig miljö.

Fakta om undersökningen

Studien är genomförd av SIK (Institutet för Livsmedel och bioteknik AB) på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm. Studien är en översiktlig livscykelanalys (LCA) som syftar till att jämföra miljöpåverkan från Stockholms kranvatten med den miljöpåverkan som uppstår i samband med produktion av buteljerat vatten. De produkter som har valts ut för att representera buteljerat vatten, har valts med hänseende till olika typer av förpackningar (typ av material, material åtgång, retur/engångs) och hur transporterna sker (val av transportmedel, avstånd). Produkterna som undersöks i studien är:
• Stockholms kranvatten,
• Ramlösa i 33 cl glasflaska,
• Ramlösa i 150 cl retur PET flaska,
• Linné i 100 cl återvinnings PET flaska,
• Signum i 150 cl återvinnings PET flaska,
• Premier i 150 cl återvinnings PET flaska samt
• Evian i 150 cl återvinnings PET flaska.



Studien genomfördes av dåvarande SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik under våren 2004. Vid årsskiftet 2014/2015 gick verksamheten i SIK över till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, med namnet SP Food and Bioscience. 2016 slogs SP Food and Bioscience samman med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI), som från 2017 utgör sektionen Jordbruk och livsmedel inom RISE-divisionen Biovetenskap och Material.

Publicerad: 2004-11-26

På KfS använder vi cookies för att sajten ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.