Hem

Konsumenternas attityder till datummärkningar mellan 2009 och 2017

Vi har arbetat med matsvinnsfrågan sedan 2008. Den övergripande målsättningen har varit och är fortfarande att matsvinnet ska minska i hela livsmedelskedjan. Under åren har vi gjort ett antal undersökningar där vi frågat svenska konsumenter om deras attityder till matsvinn. Den här rapporten bygger på tre enkätfrågor som vi ställt till svenska folket under perioden 2009-2017.

Sammanfattning

Fem av tio vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag
Andelen personer som vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag har ökat från 38 procent till 51 procent mellan åren 2011 och 2017.

Allt fler är noggranna med att inte äta mat vars bäst före-dag har passerat
Andelen personer som i någon grad anger att de är noggranna med att inte äta livsmedel vars bäst före-dag har passerat har ökat från 26 procent 2009 och 27 procent 2015 till 38 procent 2017.

Oron att bli sjuk är den huvudsakliga orsaken till att inte äta mat vars bäst före-dag passerat
Av dem som svarat att de helt eller delvis instämmer med att de är noggranna med att inte äta mat vars bäst före-datum passerat (390 personer) anger 53 procent ”oro att bli sjuk” som orsak 2017. 2015 var andelen exakt samma (53 %). 

Vi behöver veta mer om konsumenternas beteenden för att kunna minska matsvinnet
Mellan åren 2011 och 2017 tycks kunskapen om skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag ha ökat. Det betyder att fler vet att bäst före-dag bara är en rekommendation, att maten går bra att äta efter datumet och att sista förbrukningsdag är skarpare och varnar för att livsmedlet kan vara otjänligt. Samtidigt anger allt fler att de är noggranna med att inte äta mat vars bäst före-dag har passerat och huvudorsaken till noggrannheten är som tidigare, rädslan att bli sjuk. Det känns rimligt att i alla fall befara att ökad noggrannhet med att inte äta något vars bäst före-dag passerat snarare ökar än minskar matsvinnet.  Tvärt emot våra och många andras intentioner.

Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en handlingsplan för minskat matsvinn. Den handlingsplanen bör inkludera konsument- och beteendeforskning så att vi med större precision och effektivitet kan bidra till att minska matsvinnet i hushållen.

Ladda ner rapporten som pdf.
Ladda ner svart-vit version av rapporten som pdf.
Läs mer om vårt arbete med att minska matsvinnet. 

Kontakta oss.

 

Fakta om undersökningen

Undersökningen bygger på tre enkätfrågor som vi ställt till svenska folket under perioden 2009–2017. Nu senast (2017) var det marknadsundersökningsföretaget Novus som ansvarade för enkätförfarandet. Målgruppen var, precis som tidigare, den svenska allmänheten 18–79 år. De tre frågorna ställdes vid två olika tillfällen. Frågorna som är kopplade till noggrannheten med bäst före-dag ställdes 20–26 april (1014 intervjuer) och frågan om skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag ställdes 31 augusti–6 september (1028 intervjuer). Undersökningarna är genomförda via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Publicerad: 2017-10-05