Hem

Vilken bärkasse är minst dålig för miljön?

EU-kommissionen har beslutat att användandet av plastkassar ska minska kraftigt och det har samtliga medlemsländer accepterat. I Sverige använder vi cirka 1,3 miljarder plastkassar. 2016 undersökte vi vilken bärkasse som är minst dålig för miljön.

Vi har tittat på plastkassar, papperskassar samt några alternativ som vi har valt att kalla för flergångskassar.

Det är nästintill omöjligt att jämföra olika kassars totala miljöpåverkan. Alla kassar har sina för- och nackdelar. Klart är att materialet samt hur många gånger en kasse återanvänds har störst inverkan på miljöbelastningen liksom om och hur den återvinns när den är färdig-använd. Vi har medvetet valt att inte redovisa några detaljerade CO2-siffror och andra miljödata i den här rapporten, då underlaget är komplext och inte alltid samstämmigt.

För att rapporten ändå ska ge en liten vägledning för vanliga konsumenter har vi valt att summera vår bedömning enligt följande:

Plastkassen i livsmedelsbutiken

De vanligaste plastkassarna i livsmedelsbutikerna är den förnybara av sockerrör och den av återvunnen plast. De kan återvinnas i förpackningsinsamlingen eller användas som soppåsar och bli bränsle i våra värmeverk. Dessa kassar är därför förhållandevis hållbara.

Papperskassen i livsmedelsbutiken och detaljhandeln

När en papperskasse tillverkas i Sverige av svensk skog är den miljöpåverkan som uppstår jämförbar med sockerrörs-plastkassens miljöpåverkan. Utländska papperskassar har sämre miljöprestanda.

Plastkassen i detaljhandeln

Detaljhandelns plastkasse är lite tjockare och går inte lika bra att återanvända som soppåse på grund av formatet. Den behöver användas cirka 5-10 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.

Bomullskassen

Att ta fram kassar i bomull är resurskrävande, framförallt i odlingsledet. Bomullskassen behöver användas cirka 130-400 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.

Kassen i non woven polypropen

Non-woven polypropen är petroleumbaserad men kräver ändå mindre resurser än en bomullskasse. Den behöver användas cirka 10-30 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.

Kassen i woven polypropen

Woven polypropen är ett mer slitstarkt material jämfört med non-woven polypropen och är ett förhållandevis bra alternativ bland flergångskassarna. Den är lite grövre än non wowen-kassen och behöver därför användas cirka 50 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen eller motsvarande ger upphov till.

Kassen i återvunnen polyester

Kassar i återvunnen polyester tillverkas till exempel av PET-flaskor och utslitna polyesterkläder. Fördelen är att vi återanvänder den råolja som en gång tagits från naturen, i stället för att utvinna ännu mer olja. En kasse i återvunnen polyester behöver användas cirka 10-40 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen eller motsvarande ger upphov till.

De går ofta att vika ihop så att de är lätta att ta med sig. Hela poängen med flergångskassarna är ju att det ska vara lätt att alltid ha med sig en egen kasse så att man kan säga nej tack till alla onödiga plastkassar. Därför tycker KfS att kassen i återvunnen polyester är ett riktigt bra alternativ. En nackdel är förstås att den är tillverkad av fossil råvara. 

Exempel på kasse i återvunnen polyester.

 

Tre tips – så minskar du din användning av plastkassar

1) Skaffa dig en liten hopvikbar kasse i återvunnen polyester att ha i fickan eller handväskan så kan du tacka nej till alla gratiskassar du får när du handlar enstaka prylar. Allt fler aktörer säljer dem. Sök på nätet.

2) Återanvänd dina kassar så mycket du kan. Det gäller alla kassar, i synnerhet bomullskassen som är särskilt resurskrävande att producera.

3) Se till att alla dina kassar slutligen går till återvinning eller i andra hand förbränning.

KfS tipsar handeln - fyra åtgärder som minskar användandet av plastkassar

1) Alla butiker/butikskedjor bör se över sitt utbud av kassar och välja kassar med låg miljöpåverkan.

2) Alla butiker/butikskedjor bör ta ordentligt betalt för sina kassar. I KfS medlemsenkät uppger hälften, av cirka 3 500 svarande, att de skulle ta färre kassar om de behövde betala för dem.

3) De butiker som tar betalt för sina kassar idag tjänar bra på det. Överskottet bör gå till forskning, exempelvis inom områden som plaståtervinnig, bioplaster från skogsråvara och konsumentinformation. Om inte annat bör överskottet gå till välgörenhet.

4) Fler butiker/butikskedjor bör ta in hopvikbara kassar i återvunnen polyester som är tänkta att använda många gånger i sitt sortiment.

 

Ladda ner rapporten som pdf.

Ladda ner svartvit version av rapporten som pdf.

Kontakta oss.

Fakta om rapporten

Rapporten har tagits fram med hjälp av litteraturstudier och intervjuer.

Publicerad: 2016-01-26