På KfS använder vi cookies för att sajten ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Hem

Icanyheter, nov 2016: Låt plastkassarna finansiera forskningen

Europas konsumenter ska förmås att använda färre bärkassar av plast enligt ett EU-direktiv. Naturvårdsverket föreslår att handel, restauranger med flera ska ta ut ett lägsta pris på fem kronor per kasse. Svider det i plånboken så använder vi färre kassar är tanken.

Gott så. Men det vore direkt stötande om företagen ska stoppa alla bärkassepengar i egen ficka, något som även handeln verkar inse. Även om den ökade kostnaden gör att vi konsumenter halverar vår konsumtion av bärkassar handlar det om miljarder i ökade intäkter för kassarna.

Nu är ett lysande tillfälle att generera pengar till forskning, utveckling och investeringar för att komma till rätta med många av de problem dagens plast och plastförpackningar förorsakar. Att utveckla metoder för att få in plastprodukter i den cirkulär ekonomin och att utveckla material som är mindre dåliga för människor och miljö. Här pågår redan arbete med en tredje och fjärde generation av plast, till exempel så kallad närodlad plast av skogsrester och av bland annat tistel, alger, metan och koldioxid. Men mycket utvecklingsarbete återstår för att få fram realiserbara storskaliga alternativ. I dag fungerar inte heller återvinningen optimalt. Det behövs investeras i ny industri med bästa och senaste teknik för effektiv återvinning av plast och förpackningar. De ökade intäkterna för bärkassarna bör givetvis användas inom dessa områden.

Genom att använda bärkassepengarna på ett klokt sätt kan Sverige komma i framkant av den utveckling och innovation som behövs för att på ett hållbart sätt ta tillvara på plastens goda materialegenskaper.

För övrigt anser vi också att butikerna ska ta betalt för papperskassar, annars kommer företagen att i stället gå över till gratis papperspåsar där de kan marknadsföra sitt varumärke. Som bekant frestar ju även pappersproduktion på miljön. Vi förespråkar också en differentiering av priset för påsarna. Svindyrt för fossilplast och billigare för material med bättre miljöprestanda.

Den billigaste bärkassen är trots allt den som inte tillverkats. Därför propagerar vi för att handeln tar fram ihopvikbara bärkassar gärna i återvunnen polyester som man alltid kan ha med sig i fickan eller väskan.

Vi konsumenter byter beteende i ett huj om vi har bra och billiga alternativ.

Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm.

Läs vår rapport Vilken bärkasse är minst dålig för miljön (2016).

Publicerad: 2016-11-11