Hem
Betande kor i naturbeteslandskap Foto Jan Wärnbäck WWF

Naturbetesmarker ger ökad biologisk mångfald

Naturbetesmarkerna tillhör våra allra mest artrika marker. Men för att behålla sin mångfald av växter och djur, måste de betas. Vi har inlett ett treårigt samarbete med Världsnaturfonden WWF för att öka ytan och förbättra skötseln av naturbetesmark i Roslagen.

– Det är viktigt att skilja på ”vanlig” betesmark och naturbetesmark, säger bonden Anders Johansson när han förevisar en gudomligt vacker ekhage som betas av en tjur, tiotalet kor och ungefär lika många kalvar.

Anders och hans fru Eva driver Mellangården på Tvärnö i Roslagen. Det är Anders föräldragård och en av de gårdar som ingår i KfS och WWF:s samarbetsprojekt för att öka mängden naturbetesmark. Med bidrag från projektet kommer Anders och Eva kunna stängsla in mer mark för naturbete och skaffa fler djur.

Med vanlig betesmark, eller betesvall som det egentligen heter, menas åkermark som sås med gräsfrön och som regelbundet plöjs upp och ersätts med andra grödor som vete, havre eller raps. Denna typ av mark innehåller inte alls samma artrikedom som naturbetesmarkerna.

Bra för biologisk mångfald

Med naturbetesmarker menas naturliga gräsmarker som aldrig har gödslats eller plöjts av människor. Här är det istället betesdjuren som sköter marken. Tack vare deras arbete trivs många olika arter i naturbetesmarkerna, vilket är bra för den biologiska mångfalden. Dessutom håller naturbetesmarkerna landskapet öppet och levande vilket gör jordbrukslandskapet mycket mer varierat. Beroende på var de finns och vilka träd som växer i hagarna brukar man skilja på strandängar, allvarsbeten, ek- och björkhagar.

– Nötkreatur är särskilt bra på att beta. Får kan vara lite petiga med vad de äter och hästar kan ge sig på träd. När korna betar skapar de en ”störning” som är synnerligen bra för artrikedomen, säger Ola Jennersten som är expert inom biologisk mångfald på WWF.

Gynnar rödlistade arter

Alla Evert Taubes blommor – gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol – gynnas av betet, och det gör även många rödlistade arter. I Roslagen finns till exempel den mycket sällsynta och rödlistade mnemosynefjärilen som är helt beroende av naturbetesmarker och den nunneört som växer där. Insekterna och växterna lever i ett samspel som, om det sätts ur spel, kan påverka hela vårt ekosystem.

Mnemosynefjärilen finns idag bara i Medelpad, Roslagen och i Blekinges kustland.

Särskilt entusiastisk blir Ola Jennersten när han beskriver de vackert guldfärgade dyngfl ugorna som lever av komockorna. Även de spelar en viktig roll för artrikedomen i naturbetesmarken.

– Kodynga är inte bara skit! Över 400 insektsarter, framförallt skalbaggar och flugor, har sin livsmiljö i dyngan och de gör väldig nytta när de bryter ner dyngan, och som mat för fåglar och fladdermöss.

Och inte nog med det. Naturbetesmarkerna bidrar även till flera av Sveriges miljökvalitetsmål (levande odlingslandskap, myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv) och till FN:s globala mål nummer 15, Ekosystem och biologisk mångfald, som bland annat handlar om att skydda ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald.

Naturbeteskött

Naturbeteskött kommer från ungko, kviga eller stut som under betessäsongen till största del betar i naturbetesmarker. Naturbeteskött är ett av få köttslag som får grönt ljus i WWF:s köttguide, vilket betyder att det är bästa valet för köttätare.

  • Naturbeteskött är kött från djur som gått på naturbete, det vill säga permanenta gräsmarker som inte sås in, gödslas eller bearbetas. De ska inte ha plöjts på mer än 20 år men ofta handlar det om flera hundra år.
  • Minst hälften av gårdens betesmarker ska vara naturbetesmark.
  • Korna ska gå ute hela betesperioden och beta minst halva. Vinterfodret ska vara grovfoderbaserat, utan importerade proteingrödor (t ex soja).
  • Köttet kommer från kvigor, stutar och kor.
  • Köttet ska möras minst två veckor innan det når konsumenten.
  • Naturbetesmarker i sjö- och kustnära lägen fångar upp näringsläckage från omkringliggande åkermark och hjälper till att minska övergödningen av Östersjön. De är ofta viktiga rastplatser för flyttande fåglar.
  • Naturbetesmarker är så artrika att de kan jämföras med regnskogen. Naturbetesmarker är också våra äldsta kulturmarker med spår av förfäders odlingsmöda i form av gamla stenmurar, odlingsrösen och hamlade träd (skötselsteknik för lövträd).

Källa: WWF och Naturbeteskött i Sverige.

Läs om vårt samarbete med WWF

Kolla gärna in bloggen Livet i hagen där du får en inblick i hur livet som naturbetesbonde ser ut.

Publicerad: 2019-04-17

Cookies är viktiga för att sidan ska fungera ordentligt. För att förbättra din upplevelse använder vi cookies för att komma ihåg inloggningsdetaljer och tillhandahålla säker inloggning, samla in statistik för att optimera sidans funktionalitet. Klicka på Acceptera för att acceptera cookies och gå direkt till sidan. Läs mer om cookies.