Hem

Svenska Dagbladet, maj 2015: Minska salthalten i alla livsmedel

Att svenskarnas höga saltintag får konsekvenser för hälsan är tydligt. Det dör många gånger fler svenskar av för mycket salt i maten än av trafikolyckor. Därför förordar vi att salthalten sänks samordnat, rakt över, i alla livsmedel, skriver Stig Orustfjord, Louise Ungerth och Jan Bertoft.

Varje år drabbas drygt 55 000 personer av hjärtinfarkt eller stroke. Var fjärde vuxen har högt blodtryck. En av orsakerna är att många äter alldeles för mycket salt. Men de flesta är inte medvetna om detta. Och de har inte heller makten över sitt saltintag. Saltet döljer sig nämligen i den köpta maten – i brödet, osten, korven och flingorna. Det är dags att matproducenterna tar sitt ansvar och minskar på saltet i maten.

I dag äter genomsnittssvensken ungefär 11 gram salt per dag. Det är nästan dubbelt mer än vad som rekommenderas. Slår man ihop vår gemensamma saltkonsumtion på ett år blir det ett saltberg på 35 280 ton, stort nog att täcka nästan hela Sergels torg i Stockholm.

De flesta är inte medvetna om hur mycket salt de egentligen får i sig, de tror att de äter ungefär så mycket som rekommenderas eller möjligtvis bara lite mer. Det gör att de inte heller har särskilt hög motivation att dra ner på saltet.

Men faktum är att det kan räcka med två smörgåsar och en tallrik flingor till frukost och en portion köttbullar med sås till lunch för att komma upp till ohälsosamma saltnivåer. Och då finns inget över till middagen.

Att svenskarnas höga saltintag får konsekvenser för hälsan är tydligt. Var fjärde vuxen har i dag högt blodtryck, hälften av alla över 65 år. Men studier visar att av alla med högt blodtryck är det bara hälften som vet om att de har det.

Att för mycket salt höjer blodtrycket är dock vetenskapligt belagt. Högt blodtryck är i sin tur en av de ledande riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom, den utan jämförelse vanligaste dödsorsaken i vårt land.

Danska beräkningar visar att 1 000 dödsfall per år skulle kunna undvikas om saltintaget minskade med 3 gram per dag. Grovt räknat, baserat på folkmängd, innebär det 1 700 sparade liv i Sverige varje år. Med lägre saltintag skulle sjukligheten i hjärt- och kärlsjukdom sedan stabiliseras på en lägre nivå.

Visserligen behöver kroppen lite salt för att reglera syra-basbalansen och vatten- och saltbalansen. Eftersom balansen rubbas när vi svettas, gråter och kissar, behöver förrådet hela tiden fyllas på. Men kroppen behöver bara cirka 1,5 gram salt per dag.

Men det är inte saltandet hemma vid matbordet eller vid spisen som är den största boven. I stället döljs det mesta saltet i "färdiga" livsmedel som ost, kött- och charkprodukter, bröd och matfetter. I hel- och halvfabrikat som soppor, såser, hamburgare, pizza och pajer. Och i mat som äts på restaurang. Ungefär 75 procent av det salt man får i sig kommer från köpt mat.

Och det går att göra något åt problemet, det är Finland ett bra exempel på. Genom intensiv information till konsumenterna i kombination med märkning av produkter har saltintaget i Finland minskat med 25 procent. Enligt finska forskare har det, tillsammans med andra åtgärder, fått fantastiska effekter – det genomsnittliga blodtrycket har sjunkit kraftigt, insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat och den genomsnittliga livslängden har ökat. Liknande erfarenheter finns även från Storbritannien.

Nyckelhålet är ett av verktygen för att minska salthalten i maten. Både för att hjälpa konsumenterna att hitta mat som innehåller mindre salt, och för företagen att ha som riktlinje för en mer hälsosam nivå på salt.

Men det räcker inte med Nyckelhålet. I nästan tio år har vi fört en dialog med den svenska livsmedelsindustrin för att få dem att sänka mängden salt i maten. Och industrin är med på tåget – i teorin. Men ingen vågar ta första steget då konsumenterna vill ha salt mat, och efterfrågan styr.

Och det har de ju på sätt och vis rätt i. Saltsmaken är en vanesak – ju mer salt man äter desto mer behövs för att känna saltsmaken.

Eftersom svenskar är kända saltälskare väljer en del producenter till och med att salta lite extra i den mat som säljs i Sverige. Ett exempel är färdigrätter som ofta innehåller mer salt när de säljs i Sverige än när de säljs i andra länder. På restaurangerna är det inte ovanligt att kockarna saltar mindre när det är utländska gäster.

Företagen kan göra något åt problemet. Det finns forskning som visar att det går att minska salthalten i maten successivt utan att det blir tråkigt för den som äter. Det tar bara ungefär en månad att vänja sig vid mindre salt.

Vi förordar att salthalten sänks samordnat, rakt över, i alla livsmedel. Alla företag måste ta ansvar. Annars vågar få ta första steget av rädsla för att bli bortvalda av konsumenterna. Det behövs ett samarbete inom livsmedelsbranschen för att gemensamt lägga upp en plan för detta.

Som konsument måste man själv kunna välja hur mycket salt man får i sig. Men den som har skärpt sina smaklökar och vill ha mindre salt har i dag inget val.

Därför är det dags att konsumenterna "synar saltet". Läs på förpackningen – välj bort produkter som innehåller mycket salt. För konsumenterna har makt.

Vi vill också se ett tydligt handslag mellan livsmedelsbranschen, inklusive storkök och restaurang, konsumentorganisationerna och Livsmedelsverket för att minska saltet.

Det dör många gånger fler svenskar av för mycket salt i maten än av trafikolyckor. Det borde vara en anledning för alla att "syna saltet".

Stig Orustfjord, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm.

Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges konsumenter.

 

Läs artikeln i Svenska Dagbladet.

Läs om vårt arbete med "Mindre salt i maten"

Publicerad: 2015-05-18