Hem

Svenska Dagbladet, feb 2016: Norge förebild för mindre salt i maten

Vi efterlyser ett tydligt ledarskap för sänkt salthalt i maten. Sverige bör ta efter Norge, där ett samarbete med tydlig målsättning nu dragits igång, skriver Anders Högberg, Orkla ASA, och Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm.

När enskilda livsmedelsaktörer sänker salthalten riskerar deras produkter att ratas av konsumenterna för att konkurrenternas livsmedel smakar mer. Regeringen borde därför ta rygg på Norge och etablera ett så kallat saltpartnerskap för livsmedelsbranschen och andra berörda aktörer. Målsättning bör vara att likt Norge tillsammans minska saltkonsumtionen hos den svenska befolkningen med 15 procent som ett första steg.

För mycket salt i maten är en starkt bidragande orsak till högt blodtryck, som cirka 2 miljoner av den vuxna befolkningen i Sverige lider av. Svenskarna äter ungefär dubbelt så mycket salt per dag än de bör och Sverige är inte unikt i Europa. En majoritet av saltet som den svenska befolkningen får i sig kommer från inhandlade livsmedel, inte genom att man själv saltar på maten. Detta är ett välkänt faktum för samtliga inklusive livsmedels- och restaurangbranschen.

Vi står inför en stor samhällsekonomisk utmaning som bottnar i bristfälliga matvanor och låg nivå av fysisk aktivitet. Vi ser bland annat övervikt och därtill kopplad ohälsa och lösningen på detta är inte enkel. För att hitta lösningar krävs ett tydligt ledarskap och gemensamma ansträngningar från samtliga berörda aktörer. Politiker, myndigheter, livsmedelsbranschen och organisationer behöver alla ta ansvar. Det finns idag redan många aktörer som vill bidra på grund av kommersiella och ideella orsaker. Det som saknas är ledarskapet och här måste politiken träda fram.

En prioriterad fråga bör vara att sänka salthalten i vår mat. Flera länder har redan ambitiösa program för att sänka salthalten i maten. Motiven för att göra detta är kristallklara. Man önskar minska framtida vårdkostnader och inte minst skapa de samhällsekonomiska fördelar som en friskare befolkning innebär.

Ett exempel är Norge. I sitt agerande är Norge just nu en föregångare på många sätt. Den norska Helse og Omsorgs Ministern Bent Høie har etablerat en Näringslivsgrupp bestående av de högsta cheferna i norsk livsmedelsbransch. Syftet med detta är att skapa förutsättning för gemensamma aktiviteter som ska förbättra norska befolkningens matvanor bland annat med bäring på intag av salt.

Detta har resulterat i en rad åtgärder. Den tydligaste hittills är det "Saltpartnerskap" som har ingåtts, ett samarbete mellan livsmedels- och restaurangföretag, branschorganisationer, intresseorganisationer, forskningsmiljöer och de norska hälsomyndigheterna. Målsättning med partnerskapet är att reducera saltintaget hos befolkningen med 15 procent, från i genomsnitt 10 gram till 8,5 gram salt per dag innan 2018. Ambitionerna stannar dock inte där utan målet är också ett totalt minskat intag på 30 procent till 2025.

På mer detaljerad nivå har parterna enats om att sätta mål för innehåll av salt i näst intill samtliga produktkategorier som innehåller salt, man har tagit fram så kallade saltlistor. Till exempel är målet 0,9 gram salt per 100 gram för färskt bröd, 1,7 gram för köttpålägg, 1 gram för pizza och kylda färdigrätter 0,8 gram. Livsmedelsbranschen får reducera salthalten i vilken takt de vill, men målet ska vara uppnått 2018. Konkreta åtgärder har även utarbetas för restauranger och storkök, bland annat kompetensutveckling av personal och leverantörskrav vid upphandling. I tillägg stöttar staten med kompetensutveckling, medel för forskning och utveckling, övervakning av saltintaget hos befolkningen och innehållet i matvarorna samt med information till konsumenterna.

Så gott som samtliga livsmedelsaktörer på den norska marknaden har skrivit på detta Saltpartnerskap.

Det tas alltså rejäla tag av Norges politiker och hälsomyndigheter för att minska saltintaget, uppbackade av och i samarbete med livsmedelsbranschen. Det kan låta som ett solitärt initiativ av vårt grannland, men det är det inte. Liknande partnerskap finns sedan länge i till exempel Storbritannien och Danmark.

Nå, vad händer då i Sverige. Det vore osanning att säga att det inte händer någonting. På saltområdet driver Livsmedelsverket en kampanj "Syna saltet" där man uppmanar livsmedelsföretagen att dra ner på saltet, konsumenterna att inte salta så mycket på maten samt att välja produkter med låg salthalt. Enskilda aktörer i livsmedelsbranschen sänker saltet undan för undan men är förstås oroliga för att konsumenterna ska reagera på att deras produkter uppfattas som smaklösa om de ligger före konkurrenterna. Därför att det är så viktigt att företagen sänker salthalten i någorlunda samma takt så att inte de som inte bryr sig får en konkurrensfördel. Det är här som det tydliga ledarskapet blir nödvändigt.

Ingen svensk regering har tidigare tillsammans med olika intressenter aktivt och tydligt jobbat med att försöka förbättra Sveriges medborgares matvanor. I varje fall inte så tydligt som den norska regeringen nu lyckats åstadkomma på drygt ett år. Vi vet att det är många aktörer i Sverige som önskar bidra in i detta arbete både på privat och offentlig sida om det finns en regering som vågar staka ut vägen och ta ett initiativ som man sällan eller aldrig sett i svensk politisk historia. Ett folkhälsoarbete i samverkan mellan näringslivet, vetenskapen, politiken, och det offentliga behövs.

Vi föreslår att det börjar med att regeringen tar initiativ till en näringslivsgrupp i norsk anda och att man i denna grupp som första prioritet startar ett arbete med att etablera ett partnerskap för att minska saltkonsumtionen hos den svenska befolkningen. Börja där, börja med saltet, det finns många exempel att lära av.


Anders Högberg, Nutrition Manager, Orkla ASA.
Orkla ASA är en ledande leverantör av konsument- och livsmedelsprodukter i Norden med varumärken i Sverige som exempelvis Abba, Felix, OLW, Göteborgs och Nutrilett.

Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm.

 

Läs artikeln i Svenska Dagbladet.

Läs om vårt arbete med "Mindre salt i maten".

Publicerad: 2016-02-26