Hem

Dagens Samhälle, maj 2015: Kommuner vinner mycket på att minska matsvinnet

Det slängs mycket mat i livsmedelskedjan, vilket ger onödig negativ påverkan på miljön. Det ger bland annat klimatpåverkan och näringsutsläpp till luft och vatten. Det går också åt mycket vatten när man producerar mat. Det går exempelvis åt ett helt badkar med vatten för att producera en avokado. Hushållen står för största mängden matavfall och en ny studie vi publicerar idag visar att kommunerna både kan och bör arbeta mer för att minska hushållens matsvinn.

Vår erfarenhet är att kommuner och offentliga organisationer i regel är ganska duktiga på att minska det onödiga matavfallet i den egna verksamheten. Det görs som ett led i miljöarbetet och för att hushålla med ekonomiska resurser. Men kommunerna har även ett viktigt ansvar i att hantera hushållens avfall. Vi har därför ställt frågor till kommunerna om hur de arbetar med matavfallsfrågor i till exempel styrande dokument, genom beslut, hur de tar fram statistik och hur de arbetar med informationsarbete riktat till hushållen. Vi ser att det finns mer att göra.

Det slängs mycket mat i hela livsmedelskedjan men det är hushållen som står för de största mängderna matavfall. Naturvårdsverket uppger att 64 procent av det totala matavfallet i Sverige kommer från hushållen. 35 procent av det är onödigt matavfall, även kallat matsvinn. Det är mat som hade kunnat ätas upp om den tagits tillvara ordentligt.

Enligt Livsmedelsverket slänger en genomsnittlig tvåbarnsfamilj mat för ungefär 6 000 kronor per år och maten som slängs i svenska hushåll motsvarar växthusgasutsläpp på 500 000 ton. Det är lika mycket som 200 000 bilar släpper ut på ett år. Kommunerna har en viktig roll när det handlar om att få hushållen att slänga mindre mat, eftersom de ansvarar för att kommuninnevånarnas sopor tas om hand och för att det bör vara en självklar del i en samlar miljöpolitik.

Resultaten i vår enkätstudie, som besvarats av 188 kommuner, visar att det finns många goda exempel på kommuner som har kommit långt när det handlar om att ta hand om och arbeta för att minska hushållens matavfall. Men på andra håll återstår mycket arbete för att bidra till ett minskat matsvinn.

Var tredje granskad kommun saknar mätbara mål för att minska matavfallet i sina avfallsplaner. Det kan tolkas som att frågan inte har hög prioritet i dessa kommuner. En tredjedel av kommunerna saknar helt insamling av matavfall. Tre av tio gör inga informationsinsatser gentemot hushållen för att få dessa att minska matsvinnet.

Mätbara mål, god tillgång till statistik, och ett aktivt kommunikationsarbete gentemot och med hushållen är tre avgörande beståndsdelar för att få hushållen att inte slänga maten. Kommuner som vill ligga i framkant i sitt miljöarbete kan åstadkomma stora förändringar i sitt hållbarhetsarbete om de lyckas påverka innevånarna att minska sitt matsvinn.


Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm

 

Läs artikeln i Dagens Samhälle.

Läs om vårt arbete med "Minska matsvinnet".

Publicerad: 2015-05-28