Hem

Icanyheter, okt 2017: Vi behöver veta mer om konsumenternas beteenden för att kunna minska matsvinnet

Trots att fler i dag vet att det går utmärkt att äta mat även när bäst före-datumet har passerat uppger allt fler att de inte gör det. Hur går det ihop? För att ta reda på varför det slängs mat i hushållen räcker inte attitydundersökningar. Ska vi med precision och effektivitet kunna minska matsvinnet i hushållen krävs konsument- och beteendeforskning.

Att sprida information och öka kunskapen i syfte att ändra beteende hos allmänheten är något som många av oss försöker oss på. I vår iver kanske vi glömmer att reflektera över vad den höjda kunskapen faktiskt leder till. Visst känns det rimligt att ökad kunskap ska leda till förnuftiga beslut? Men självklart är det inte.

Det märker vi när vi analyserar resultatet av Konsumentföreningens senaste undersökning om konsumenternas kunskap om datummärkning kopplat till matsvinn. Mellan åren 2011 och 2017 tycks kunskapen om skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag ha ökat. 2011 svarade fyra av tio att de visste skillnaden mellan de båda märkningarna. 2017 svarar hälften att de vet skillnaden.

Med en sådan kunskapsutveckling borde väl matsvinnet i hushållen minska tänker vi. Men kanske inte, för samtidigt har andelen som uppger att de i någon grad är noggranna med att inte äta mat vars bäst före-dag har passerat ökat från 26 till 38 procent under perioden 2009-2017.  Det känns rimligt att i alla fall befara att ökad noggrannhet med datumet snarare ökar än minskar matsvinnet. Tvärt emot våra och många andras intentioner. Den betydligt mer omfattande attitydundersökning som Livsmedelsverket gjorde 2013 och sedan följde upp 2015 visar på exakt samma motsägelsefulla förändringar av attityder och kunskap gällande matsvinn.

Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en handlingsplan för minskat matsvinn. Den handlingsplanen bör inkludera konsument- och beteendeforskning så att vi med större precision och effektivitet kan bidra till att minska matsvinnet i hushållen.

 

Anna Lilja
Ansvarig miljö, Hållbar konsument
Konsumentföreningen Stockholm

Åsa Stenmarck
Avfallsexpert
IVL Svenska miljöinstitutet

 

Läs KfS rapport om attityder till daummärkningar mellan 2009-2017.

Publicerad: 2017-10-05

På KfS använder vi cookies för att sajten ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.