Hem

Om antibiotikaresistens - i sex punkter

1) Modern sjukvård kollapsar utan antibiotika

Transplantationer, cellgiftsbehandlingar och vård av för tidigt födda barn är exempel på sjukvård där behandling med antibiotika är helt avgörande. Men vi är på väg att slarva bort detta viktiga läkemedel genom att vi använder det när det egentligen inte behövs, som vid virusinfektioner och lättare bakteriella infektioner. Den ökade användningen av antibiotika har lett till att resistenta bakterier har utvecklats, det vill säga bakterier som är immuna mot antibiotika. Ofta vet man inte ens om att man bär på de farliga bakterierna. Man kan vara frisk och klara sig bra, tills man en dag måste ta antibiotika mot en urinvägsinfektion eller något annat och då kanske inte medicinen biter som den ska. Eller om man behöver opereras eller behandlas mot cancer, till exempel. Då kan bakterierna få fart och orsaka blodförgiftning i kroppen, ett tillstånd som kan bli livshotande om inte antibiotikan fungerar.

2) Södra Europa är hårdare drabbat än Sverige

Sverige har på ett föredömligt sätt minskat utskrivningen av antibiotika med 40 procent sedan 1990-talet. Bland barn är minskningen 70 procent. Men i södra Europa och många andra länder kan man fortfarande köpa antibiotika på apotek utan recept. På grund av den stora användningen i i södra Europa, framför allt i Spanien, Portugal, Italien, Rumänien, Ungern och Bulgarien, har många bakterier blivit resistenta. Även Asien och Afrika har stora problem med resistenta bakterier.

Även om läget i Sverige är mycket bättre än i övriga Europa går det inte att vifta bort problemet. Vi har redan så kallade multiresistenta bakterier där det i värsta fall inte finns någon antibiotika att ta till. Många gånger kan man byta till en annan sort när en antibiotika inte fungerar, men det stora hotet är att sorterna börjar ta slut – i hela världen.

3) Friska djur behöver inte antibiotika

I djuruppfödning används det en hel del antibiotika. I Sverige är det praxis att bara behandla djur med antibiotika om de är sjuka. Att behandla i tillväxtbefrämjande syfte är förbjudet inom EU, men det är vanligt att antibiotika används som gruppbehandling för att förebygga sjukdom vid vissa perioder i uppfödningen. I många delar av välden, till exempel USA och Sydamerika, är det fortfarande tillåtet att använda antibiotika i syfte att öka djurens tillväxt, och uppfödaren kan själv köpa antibiotika till sina djur om hen vill, utan att veterinär konsulteras. Precis som i stora dagisgrupper med många barn på liten yta är risken för att djur blir sjuka större om de är många och lever trångt. Uppfödare som satsar på god djurhållning använder ett minimum av antibiotika. Välj svenskt och ekologiskt om du vill gynna uppfödare som inte använder antibiotika i onödan.

Den generella uppfattningen är att människan kan smittas av farliga bakterier från djur men det kan också vara tvärtom, att det är människan som smittar djuret. Därför är det viktigt att tvätta händerna såväl innan som efter man träffat djur.

4) Vad kan man göra som individ för att förbättra situationen?

För att själv minska risken att drabbas av resistenta bakterier är det vanlig hygien som gäller, tvätta händerna med två och vatten. Experter betonar att risken att drabbas av resistenta bakterier från svenska livsmedel är mycket liten. Om det trots allt skulle finnas bakterier på maten är det oftast människan som tillfört dem vid hantering av livsmedlet. Om man vill vara försiktig är det normal hygien kring livsmedel som gäller. Tvätta händerna innan och efter matlagning och använd rena redskap och håll rent på arbetsbänkar och skärbrädor. Ett bra tips är att hetta upp maten ordentligt. Vid 70 grader dör det mesta. När det gäller kött kan det vara bra att veta att eventuella bakterier bara sitter på ytan av köttet, inte inuti. Det gäller bakterier generellt, inte bara resistenta bakterier. Därför är det viktigt att genomsteka rå köttfärs, för i köttfärs har ju ytan så att säga blandats in.

För att främja djurproduktion där antibiotika inte överanvänds kan du köpa svenskt och ekologiskt kött. För att förbättra läget generellt i samhället bör man prata med sin läkare och säkerställa att man bara får antibiotika när man verkligen behöver. Har man överbliven antibiotika ska man lämna in den på apotek. Självmedicinera aldrig med överbliven antibiotika.

5) Så minskar du risken att drabbas när du är utomlands

Att resa i Europa innebär trots allt mindre risk än att vistas i exempelvis Asien eftersom livsmedelshygienen är bättre i Europa. Men hamnar man på sjukhus i exempelvis Grekland eller Turkiet kan det vara en risk. Där finns mängder av de riktigt farliga bakterier som vi inte har någon antibiotika mot idag. Varannan person som rest i södra Asien, och var tredje som varit i Sydostasien eller Nordafrika, bär med sig resistenta bakterier hem.
Vad kan man då göra för att minska risken att få med sig resistenta bakterier med sig hem från resan? Det är de vanliga turist-tipsen som gäller: Skala och skölj frukt, drick bara vatten från obrutna förpackningar och så vidare. Fler råd finns på 1177.se.

6) Coop ställer krav på sina köttleverantörer

Coop har ställt krav på sina köttleverantörer kring antibiotikaanvändning sedan 2009. Från och med februari 2016 har dagligvaruhandeln gemensamma krav, vilket gynnar såväl handeln som leverantörerna och konsumenterna. 97 procent av det färska kött som säljs under Coops egna varumärken är svenskt. De få utländska leverantörerna är noggrant utvalda och kontrollerade.

Publicerad: 2016-05-30