Hem

Lärarhandledning

Arbetet med Släng inte maten startar i elevernas egna tankar och funderingar om mat, hushållning och sopor. Lektionsmaterialet handlar om att upptäcka hur våra vanor och attityder påverkar individ, familj, samhälle och natur. Vilka aktiva val och handlingar kan vi göra för att bidra till en hållbar utveckling? Hur såg det ut förr och hur kan det se ut i framtiden.

Genom att låta tanke, sinnesupplevelse och handling samverka vill vi skapa en fördjupad förståelse utifrån perspektivet hållbar utveckling. Praktisk klokskap kring vardagliga val, hanteringen av livsmedel, tillredning och matlagning ligger till grund för samtliga lektioner.

Materialet rymmer flera aspekter på hur våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper som ger viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val med hänsyn till hälsa, etik, ekonomi och miljö. Tonvikten i materialet är att utveckla elevens praktiska handlag och förmåga att planera och värdera val och handlingar utifrån perspektiven hushållning och hållbar utveckling.

Så här kan du jobba med materialet

Som lärare kan du använda materialet på olika sätt. Materialet innehåller konkreta lektioner och övningar som är framtagna för ämnet hem- och konsumentkunskap i årskurs 4-6. Materialet rymmer flera aspekter av ämnet, men inte alla. Du kan också välja att arbeta med materialet som ett sammanhållande tema för att skapa en djupare förståelse av hållbar utveckling. 

Vid sidan av hem- och konsumentkunskap kan materialet även användas i ämnena biologi, kemi och samhällskunskap. 

Om du väljer att följa lektionsplaneringen kan du välja att genomföra hela lektionen, komplettera med andra övningar eller bara använda enskilda moment.

Lektionsmaterialets upplägg

Materialet är uppbyggt kring tre lektioner:

  • Sopa eller soppa - när blir maten skräp?
  • Mat för hållbar utveckling
  • Bota datumnojan

Varje del är disponerad som en 90-120-minuters lektion. Det går bra att dela upp matlagning- och teoridelen till två olika tillfällen. Förslagsvis gör man teoridelen först.

Lektionerna är skapade för att kunna användas i årskurserna 4-6 och bygger på att läraren utnyttjar tid, lokaler och innehåll flexibelt och gärna i samverkan med andra ämnen. 

Vill du använda materialet i de högre årskurserna kan såväl de praktiska momenten som laborationerna och värderingsövningarna anpassas och fördjupas utifrån de ökade kunskapskraven. 

Varje lektion innehåller följande moment:

I lektionssal 

  • Mål
  • Vad är problemet?
  • Ta ställning!
  • Vad kan jag göra?
  • Exit ticket
  • Bonus - om du hinner 

I köket

  • Start
  • Utmaningen
  • Exit ticket  

Vad säger läroplanen?

Ur Skolans värdegrund och uppdrag: “I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas ställningstaganden.”

Miljöperspektiv och globala miljöfrågor är inskrivna i den nya läroplanen 2011 och är några av våra absolut viktigaste samhällsfrågor. Genom att utgå från Släng inte maten i ett ämnesövergripande temaarbete ges möjlighet till både konkreta, praktiska övningar och ett fördjupat ställningstagande. 

Koppling till kursplanen

Hem- och konsumentkunskap

Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. 

Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • Planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang.
  • Hantera och lösa praktiska situationer i hemmet.
  • Värdera val och handlingar i hemmet utifrån perspektivet hållbar utveckling. 

Centralt innehåll för årskurs 1-6

  • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
  • Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
  • Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. 

Samhällskunskap

Eleven ska uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. 

Centralt innehåll för årskurs 4-6

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. 

Biologi

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Centralt innehåll för årskurs 4-6

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. 

Kemi

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Centralt innehåll för årskurs 4-6

  • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

Ladda ner Lärarhandledningen som pdf.

Publicerad: 2018-05-25

Cookies är viktiga för att sidan ska fungera ordentligt. För att förbättra din upplevelse använder vi cookies för att komma ihåg inloggningsdetaljer och tillhandahålla säker inloggning, samla in statistik för att optimera sidans funktionalitet och leverera innehåll som är optimerat för dina intressen. Klicka på Acceptera för att acceptera cookies och gå direkt till sidan. Läs mer om cookies.