Hem

Svenska Dagbladet, jan 2018: Brödets nytta för klimatet glöms bort

I debatten om fördelarna med en större andel växtbaserade livsmedel glöms brödet ofta bort. Detta trots att bröd uppenbart är något av det mest klimatsmarta vi kan äta samt förebygger folksjukdomar, skriver tre debattörer.

Världen står i dag inför flera stora utmaningar där minskning av klimatförändringarna och att förebygga de stora levnadsvanesjukdomarna såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer är centrala. Om alla människor hade samma livsstil som stora delar av västvärlden har, behövs det ytterligare drygt fyra jordklot för att räcka till åt alla. En väg framåt mot ett hållbart samhälle för den planet vi har är att vi äter mer vegetabilier. Hit räknas bröd som är bra för klimatet och mer fullkorn som är bra för folkhälsan. En ny studie visar dock att svenskarna inte känner till brödets positiva egenskaper.

Forskningen visar tydligt att ett skifte i hur vi lever är helt nödvändigt. Det gäller inte minst vilken mat vi väljer, då maten står för ungefär 20–25 procent av våra utsläpp av växthusgaser. Sverige har enligt Nordiska ministerrådet den högsta andelen dåliga matvanor i Norden och stora socioekonomiska skillnader där barn med lågutbildade föräldrar dubbelt så ofta äter ohälsosamt. Var tredje vuxen i Sverige går på diet, och inte sällan på mat som ger dåliga ekologiska avtryck.

Maten är en stor utmaning för vårt klimat och vår hälsa. Samtidigt är den en stor del av lösningen för att minska klimatförändringarna och förebygga våra levnadsvanesjukdomar. Självklart behövs många insatser för att bidra till positiv förändring av klimatkrisen eller fetmaepidemin. Vi ser att brödet har en nyckelroll, för dess klimatsmarta och dess hälsosamma egenskaper. WHO anger i sin Global Action Plan att levnadsvanesjukdomarna ska minskas med 25 procent till 2025 där insatser för hälsosamma matvanor är prioriterade. I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som ska börja gälla senast år 2020. Utsläppen av växthusgaser ska till 2030 minska med 40 procent.

Och det är här som brödet kommer in. Tillsammans med andra spannmålsprodukter placerar sig bröd i den grupp av livsmedel som har lägst ekologiska fotavtryck och som vi av hänsyn till klimatet uppmanas att äta mer av, exempelvis bönor och linser. Bröd ger 0,8 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e, vilket är ett sätt att översätta olika gasers påverkan per kilo produkt). Det kan jämföras med baljväxter, salladsgrönsaker och morot som ligger på ungefär samma nivå, det vill säga runt och under 1 kilo CO2e. Brödet är även en god källa till protein som i kombination med annan mat gör att måltiden ger de proteiner vi behöver.

41 procent av befolkningen i Sverige säger att de ska förändra sin matkonsumtion med hänsyn till klimatet, vilket förstås är positivt. I samma opinionsundersökning, som United Minds har gjort på uppdrag av Brödinstitutet i november 2017, anger nästan två av tre att de kommer minska sin konsumtion av nöt- och fläskkött till förmån för växtbaserade livsmedel. 37 procent av svenskarna uppger att de regelbundet äter vegetarisk eller vegansk mat. Bland yngre (18–25 år) är motsvarande siffra 52 procent 2017.

Men samtidigt anger bara en av fyra att de anser att bröd är klimatsmart och så många som var tredje person (34 procent) säger till och med att de kommer minska sin konsumtion av bröd för klimatets skull. Samma undersökning visar att cirka 50 procent ska äta mer av baljväxter och frukt och grönt medan bara 11 procent väljer mer bröd.

I debatten om fördelarna med en större andel växtbaserade livsmedel glöms brödet ofta bort. Detta trots att bröd uppenbart är något av det mest klimatsmarta vi kan äta.

I kölvattnet av dietdebatten, där självutnämnda experter med viss framgång har lyckats påverka synen på kolhydrater, kan vi se hur brödet hos somliga hamnat i skamvrån i den grad så att be om bröd till maten vid en trendig lunchrestaurang närmast betraktas som att be om ett glas vin på arbetstid. Det gagnar inte klimatet, det gagnar inte folkhälsan.

Studie efter studie visar att fullkornet, som bara finns i bröd och andra spannmålsprodukter, bidrar till en god tarmhälsa, vilket ger förutsättningar för att förebygga de stora folksjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancerformer och diabetes typ 2. Fullkorn har också en positiv inverkan på blodsockerkurvan och hjärnans funktioner.

Dessvärre visar undersökningar av svenskarnas matvanor att nio av tio äter för lite fullkorn. Världens mest uppdaterade kostråd – som vi har i Sverige – vilar och visar på tydlig vetenskap och evidens om vilken mat som är bra för hälsan och för klimatet och de är i väsentliga delar samstämmiga. Men, rösterna om dessa tydliga samband når inte fram tillräckligt utan dränks i ljudet av självutnämnda experters högröstade tvärsäkerhet om ibland helt motsatta samband. Det gagnar inte en positiv utveckling av vår tids stora utmaningar.

Maria Sitell
dietist, talesperson Brödinstitutet

Anna Richert
expert på matfrågor, Världsnaturfonden, WWF

Minna Hellman
Ansvarig för hälsa, Konsumentföreningen Stockholm

Läs artikeln i Svenska Dagbladet.

Publicerad: 2018-01-03

På KfS använder vi cookies för att sajten ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.