Hem

Påklädd eller avklädd?

Rapporten är en sammanställning som huvudsakligen bygger på fakta som jag, Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö på KfS har inhämtat via rapporter, litteratur, internet och samtal. Syftet med denna sammanställning är att ge en snabb överblick över vår klädproduktion och konsumtion, kläder förr och nu, möjligheterna för återvinning och återanvändning av textil och vilka initiativ som finns på området idag.

Sammanfattning

Vi köper allt mer kläder
Vi köper mer kläder än någonsin. Mellan 1999 och 2009 steg försäljningen av kläder och skor i Sverige med 53 procent, till 75 miljarder kronor om året.

Klädernas miljöpåverkan
Klädproduktionen är inte långsiktigt ekologiskt hållbar. Odlingen och tillverkningen är kemikalieintensiv, men vi använder också mycket kemikalier och energi när vi tvättar och torkar kläder i hemmen. Mest kemikalier används vid tillverkning av viskos, som görs av cellulosa från skogsråvara. Polyester tillverkas med petroleumprodukter, en ändlig resurs, som bas.

Var tar kläderna vägen?
Av de 300 000 – 350 000 ton textilier som importerades till Sverige 2008 uppskattas 131 800 ton kläder och hemtextil konsumeras av hushållen. Det motsvarar 15 kilo per person och år. Av dessa går 8 kilo i soporna för förbränning i värmeverken och 3 kilo till välgörenhetsorganisationer som exempelvis Myrorna och Erikshjälpen. De övriga 4 kilona återfinns gissningsvis i hushållens garderober eller på deras vindar.
 
Att återvinna textil
Återvinning av till exempel polyester och polyamid förekommer, men tekniken behöver utvecklas för att få genomslag i större skala. Även återvinning av bomull, ull och lin sker men kan vara komplicerad då många textilier är av blandmaterial vilket försvårar processen. Återanvändning av kläder, istället för att köpa nytt, typ second hand, är bättre miljömässigt än återvinning.
 
Innovativa framtidslösningar på textilområdet
Försäljningen av kläder som är gjorda av ekologiskt odlade grödor eller av återvunna material ökar. I dag görs också ansträngningar för att utveckla nya eller nygamla grödor för textila ändamål. Hampa, nässlor och bambu nämns som exempel. Ny teknik behövs för att minska miljöbelastningen i tillverkningsprocesserna och för att få fram syntetiska material som kan ersätta eller blandas med till exempel bomull. Lyocell är, liksom viskos, tillverkat av cellulosa men med en annan teknik som innebär mindre miljöbelastning. Klädbranschen i Sverige och internationellt har tagit flera initiativ för att stödja forskning och utveckling på området.

 

Ladda ner rapporten som pdf.

Kontakt: 
Anna Lilja, ansvarig miljö.

Fakta om undersökningen

Översikten bygger huvudsakligen på fakta som som inhämtats via rapporter, litteratur, internet och samtal. Syftet med sammanställningen är att ge en snabb överblick över vår kläd­prod­uk­tion och konsumtion, kläder förr och nu, möjligheterna för återvinning och återan­vänd­ning av textil och vilka initiativ som finns på området idag.

Publicerad: 2011-04-04

På KfS använder vi cookies för att sajten ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.